Jag visste det

Jag visste det. Det var precis det jag inte ville att det skulle hända. Jag skulle ha kännt mej bättre.

Nu när jag har den fina gamla (och långsama) g4:an hemma händer precis det som jag inte ville att det skulle hända: jag sitter alldeles för mycket framför datorn. Men dett är så otroligt praktiskt med bredband: man kan lysna på svensk webradio medan man skriver sina mejl, titta på svts öppet arkiv och kolla saker på nätet. Som till exempel vad syfilis har med behandlingen av kroniska sjukdomder att göra. En ev Trudes "bästa vänninor" - Gunhild - fick nyligen diagnosen cystisk fibros. Sedan en längre tid tillbaka satsar hon med alla sina andra sjukdomar helt och hållet hå homöopathin. Med - i mina ögon - negativt resultat.
Och nyligen berättade hon åt Trude nånting om detta, om syfilis menar jag. Skulle även jag och Trude ha syfilis? Eller måste man ha syfilis för att kunna bota sin kronisk sjukdom? Skulle vi rekommendera Gunhild att åka till östeuropa söka en karl som har syfilis? Eller annonsera "söker man med syfilis"?

Jag jobbade absolut för mycket de sista två veckorna. Så är jag kanske i en sån förvirrad tillstånd att jag skriver såna fåniga saker?
Fråga: hur klarar man tre jobb, en sedan två veckor sjuk arbetskamrat (som kommer att vara sjukskriven tre veckor till), bygga upp en ny avdelning och två trasiga servrar? Helt enkelt med 10-11 timmars jobb och max en halv timmes lunch.
Nu kan man inte påstå att jag åt väldigt nyttigt de senaste två veckorna. Men man kan säga att jag åt väldigt mycket. Stressätare. Jag åt nyttiga saker som kex, choklad, chips, pizza, lasagne te och kaffe. Å, jag glömmde det viktigastse: glöggen. Väldigt gott tll chips och colaflaskor.

Ne är det helg och istället att läsa en bra bok em söndag kväll sitter jag framför datorn. Helt galen, men det är kanske typiskt jag. Men nu ska jag värma min glögg. Skål!